aldrin.blogg.se

Boarding till Cassablanca vid gate 42A, från gaten bredvid våran flyger Emirates till Dubai. Vi ser fina flygvärdinnor i vakra sjalar och klänningar gå ombord på ett jättestort flygplan och personal som går omkring till de väntande passagerarna vid gaten för se att alla är bekväma och kolla deras boardingpass så att de ska slippa stå i kö och gå direkt ombord. Vårat flygplan ser vi däremot inte till. Tid för boarding och vi får hoppa på en buss som tar oss till ytterkanten av flygplatsen bland förvaringsskjul och långa vägar från stora flygplan med jetmotorer. Vi stannar vid ett litet propellplan som är mindre än bussen vi åkte dit med och jag blir bara full i skratt medan Asgeir ser smått nervös ut. Vi hukar oss in i planet och får nästan gå på sidan genom den smala gången mellan två rader med säten till vår plats näst längst bak i planet på rad 8. Vi som tog oss från Lissabon till Cassablanca på en och en halv timmes flyresa var alltså jag, Asgeir, 16 andra passagerare, piloten och en andrapilot, totalt 20 personer. Fina flygvärdinnor i vakra klänningar fanns det inga av så långt ögat kunde nå, vi var ju på andra sidan flygplatsen så inte ens Emirates flygplan såg vi. Inte heller fanns det någon dörr in till cockpiten, skräckinjagande för somliga men det fick mig att bli som ett litet barn på julafton då man såg alla spakar, knappar, blinkande lampor och himmlen när vi flög.

 

Väl framme i Cassablanca ville vi ta oss så fort som möjligt till Marrakesh som ligger några timmars resväg undan, men tyvärr upptäcker vi att vårat bagage är borta. Vi gör en anmälan och kan inte mycket mer göra än att bara fortsätta enligt planen. Men med all extra tid till sökande av väskor och anmälan, så missar vi sista tåget till Marakesh. Det börjar bli sent och mannen som sitter och säljer biljetter säger att vi får lov att ta taxi om vi ska ta oss till Marakesh den kvällen. Vi har redan bokat boende för natten i Marakesh och ska bli upphämtade tidigt nästa morgon i Marrakesh för att ta oss upp i Atlasbergen och sen vidare ut i öknen, så vi inser att vi på något sätt måste komma dit. Men gudarna tyckte nog att vi haft tillräklig otur med vårad bagage, för när vi kommer in till Casablanca med tåg ser vi att det anslutande tåget till Marakesh är över en timme försenat och vi hinner precis med det.

 

Tåget är överfullt och det står folk överallt, men den otroligt snälla konduktör hittar två platser till oss i förstaklass men låter oss betala till och med mindre än vad två platser i andraklass skulle kostat oss om vi köpt biljetterna i förväg. Efter några trött timmar på tåget är vi gramme i Marakesh och lyckas ta oss till våran lilla Riad som är ungefär som ett Bed&Breakfast. Klockan börjar nu närma sig två mitt i natten, och det krävdes mycket bankade på porten innan den stackars killen vaknade och kunde släppa in oss.

 

Några effektiva timmars nästan medvetslös sömn och sedan upp och hoppa för våran fyra dagar långa tur som avslutas i Sahara. Vi är nu snart inne på andra natten på turen och har spenderat den mesta av tiden tillsammans med vår guide och två andra par i vår ålder, mestadels i en bil med en fantastisk utsikt. Vi har kört genom små byar med tradiotionella gamla hus, över Atlasbergen där snö ligger året om och genom steniga landskap som ser ut o vara tagna från Mars eller någon annan avlägsen planet. Det har varit intensiva dagar, mycket nya intryck och en underbar start på semestern.