Marrakesh - pulserande som ett hjärta

 

Våra fem dagarna i Marrakesh flög förbi, trots att vi inte hade mycket planerat utan tog dagarna med ro. Den underbara riaden vi bodde på under vistelsen ligger mitt i myllret att gränder och gator i medinan, den gamla stadsdelen, i Marrakesh. Några sekunder gångväg från vårat boende pågår det dagliga livet för invånarna i Marrakesh med höga ljud från skrikande gatuförsäljare , tutande mopeder, arga åsnor och vilda disskutioner vid köpslag. Trots detta så hittar man en behaglig tysnad och ett totalt lugn så fort man tagit steget över tröskeln in till vår riad, Noor Charana, och det ända som hörs är fåglarnas kvitter.


Fem minuters gångväg från våran riad ligger det stora torget Jema el F'na, som pulserar som ett stort hjärta mitt i medinan. Det pumpar ut energi och människor till alla omkringliggande gator, slingriga små vägar, vidare ut i hela medinan och in på de allra minsta små gränderna. Trycket är som störst på torget och avtar ju längre bort man kommer från det. På torget trängs matstånd med grillspett, färskpressad apelsinjuice och snigelsoppa, musikanter, gatuförsäljare av allt från marockanska mattor och märkeskopior till magiska brygder som får din önskan att gå i uppfyllelse. Ormtjusare med olika ormar där den ena ormen ser giftigare ut än den andra slåss om de förbigåendes uppmärksamhet med gatuteatrar och magiker. Allt du vill kan du få.

 


Bortanför medinan finner man de nyare delarna av Marrakesh med rader av palmer längs de stora breda gatorna, stora fontäner, hippa barer och casinon, fina restaurangen och moderna byggnader. Kontrasterna mot den mer medeltida medinan är enorm och på tio minuters promenad känns det som man färdats till en annan tid och ett annat land. Och Marocko känns som kontrasternas land, där allt på hela skalan finns, från den ena extremen till den andra. Från tystnaden i Sahara eller lugnet i våran riad till livat, kaotiskt myller på Jema el F'na. Från lyxiga hotell, casinon och dyra bilar i nya Marrakesh till gamla byggnader i medinan och åsnor som fordon. Det kanske låter bekant, men allt du vill kan du få.

 

Sista dagen i Marrakesh spenderade vi tillsammans med ett gäng andra turister, alla med åtminstonde ett gemenstamt intresse - mat. Matlagningskursen började med en tur till marknaden där vi i grupper fick varsin handlingslista, en plånbok med en liten summa pengar och en tygkasse att lägga fångsten i. Som bortskämd svensk är man van att allt man behöver i matväg finns under ett och samma tak, något man bara kan glömma i Marocko. Vi gick först en sväng till kryddmarknaden för att sedan ta nästa gränd in på grönsaksmarknaden och avsluta med en sväng förbi fiskhandlarna som även rensar och filéar fisken åt dig för en liten slant. Vår matkasse var efter shoppingrundan fylld till bredden, men vi hade bara spenderar runt 100 dhiram, ungefär 70 svenska kronor.


Kalaslunchen vi lagade bestod av hel bufé av olika traditionella marockanska rätter och vi blev parvis tilldelade en maträtt var att laga. Jag och en brittisk äldre herre lagade ugnsgratinerade sardiner med en härlig kryddblandning på. Och som de allra flesta i marocko gör när de vill ha något tillagat i ugn, gick vi till det lokala bageriet som bara använder sin ugn under tidiga morgnar och förmiddagar, och fick våra sardiner tillagade i deras ugn mot att vi betalade dem ett par kronor för besväret. Vi fick berättat för oss att de stora ugnarna tar väldigt lång tid att värma upp, så även fast de inte används till att baka bröd i hela dygnet, så hålls de varma och bagerierna kan tjäna en extra slant på att grannarna får sin middag tillagad hos dem. Både miljövänligt och smidigt för dem som annars inte har någon ugn. Asgeir och hans unga sydafrikanske matlagningskompanjon fick nog den svåraste maträtten, små filodegsknyten fyllda med en röra av skaldjur, nudlar och massa kryddor. En syssla för den fingerfärdiga att vika de små trianglarna, något som vi alla fick hjälpas åt med i slutet när den mesta andra maten var klar. Även våran yngste kock i laget, bara sex år gammal, hjälpte glatt till med en koncentrerad och bestämd min.

 

 
 


Sardiner, aurberginröra, morotsallad med russin, marockans tomatsallad, köttbullar tillagade i keramikkärl, de små knytena och många fler välsmakande rätter avnjöts sedan i solen på den stora terassen högst upp i huset med ett glas marockanskt mousserande vin och glatt sällskap. Mätta, belåtna och som lite bättre kockar lämnade vi dagen efter Marrakesh för att upptäck nya områden i Marocko. Med tåg genom vackra landskap bär det nu av mot Fez.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback